Årets friluftsmänniska utses varje år till en person som hedrar sina rötter i Kaustby och som genom sina handlingar och aktiviteter fortsätter att bidra till Kaustbyområdets utveckling och synlighet. Kommunfullmäktige i Kaustby har utsett följande person till årets Outer Kaustonian under kommunens 150-årsjubileum Risto Känsälään.
Risto Juhani Känsälä föddes i Kaustby den 5.4.1956. Han har studerat i Puumala folkskola, Kaustisen-Ullava gymnasium, Veteli gymnasium och vid Åbo universitet, där han avlade filosofie magisterexamen efter studier i historia, folklore, finska språket, estniska språket och folkmusik.
Risto inspirerades till museiintresset av sin morfar Aarne Pynssi och av vinden i hans hus, där gamla föremål från Luomala-huset hade bevarats. Ett småskaligt husmuseum inrättades på vinden i stugan Pitkänranta i Puumala. Därefter fortsatte Ristos museikarriär, först på Finlands folkmusikmuseum i Kaustby 1986-1992, sedan på Kervo museum och sedan 1997 i Seinäjoki på Sydösterbottens landskapsmuseum som regional intendent.
Risto har alltid varit fascinerad av Kaustby och Perhonjok-dalens historia, den traditionella byggnadskulturen och bondesamhället samt av minnets kunskap. Han berättar att han har haft förmånen att träffa gamla Kaustbybor som villigt har delat med sig av sitt muntliga arv och sina minnen. Han nämner särskilt Arvid Virkkala, en mästare på traditioner och dialekter, vars utomordentligt rika och varierande minnen Risto fick ta del av under många intervjuer. Risto har varit särskilt intresserad av byggnadskulturen i Perhons floddal, som kännetecknas av sina speciella sidoskorstenar.
Risto berättar att han i årtionden har samlat information om livet och människorna i sin hemtrakt från arkiv i Helsingfors, Stockholm och Malmö. Hans forskning har fokuserat på de tidigare invånarna i Perhonjokilaakso-dalen, särskilt kyrkobyggmästarna i Kuorikoski, vars anmärkningsvärda karriärer alltid har intresserat honom. Risto är för närvarande involverad i ett projekt för att upptäcka de tidigaste rötterna till Kausti-violinen och andra musiktraditioner i arkiven.
Risto har bl.a. skrivit om sidokammare, om Kaustby skolväsendes hundraåriga historia och hans sista stora arbete var boken ”Olympiavuoden emännät - Keski-Pohjanmaan emäntäkoulun vuosikurssi 1952”. Sammanlagt har mer än 1000 sidor publicerats. Han har hållit ett stort antal presentationer och tal, där han belyst Mellersta Österbottens förflutna, kyrkorna i Kuorikoski och det övriga kyrkliga kulturarvet ur olika synvinklar. Bevarandet av Kaustbydokumentationen har länge varit en angelägenhet för Risto. En gång i tiden organiserade han flera dussin arkiv för Kaustbyföreningar, inklusive alla arkiv för de olika martyrföreningarna i Kaustby. De finns tillgängliga för alla intresserade i Folkets konstcentrums arkiv.
Risto Känsälä berättar: ”Jag har deltagit i nästan alla folkmusikfestivaler i Kaustby - men bara som åhörare, eftersom jag är en fattig kaustbyare i den bemärkelsen att jag inte kan spela violin. För att kompensera för detta har jag försökt göra mitt bästa för att främja namnet Kaustby och dess rika och varierande kulturarv vart jag än går. Jag är tacksam mot de många avlidna och fortfarande aktiva kaustbyborna för det innehåll de har gett mig.
För framtiden hoppas jag att Kaustby kommer att åtnjuta både kulturellt och ekonomiskt välstånd, att Kaustby unika musiktradition kommer att tas upp på Unescos lista över immateriella kulturarv och att den traditionella entusiasm som skapats av panntaks- och tjärbränningsverkstäderna kommer att utvidgas på många sätt. Jag är stolt över att vara från Kaustby och stolt över min region.”