Fyra nya mästarlag har utsetts till Finland idag. Anita Kaustinen, harmonin (Halsua), Patrik Weckman, violin (Espoo), Juhani Lautamaja, folkvisa (Seinäjoki) samt Aimo Hentinen, folkdans (Hollola) fick titeln Kaustisen folkmusikkfestivalens öppningsceremoni.

Viktiga representanter för denna traditionella genre kommer att höras och ses under festivalveckan. De nya mästarlagen presenteras redan i kväll på Soittosalin mästarsalong klockan 20.

Priset har delats ut till 161 spelare sedan 1970. Alla mästare i pokerspel kan du se här. från denna länk.

Vid öppningsceremonin delades också ut festivalplaketter, som i år tilldelades en spelman, en pedagog och en samlare och inspelare av folkmusik. Riitta Reijonen En musiker, pedagog, kompositör och arrangör från Muuramäki, samt producent och användare av arkivmaterial Antti Järvelä Från Alahärma.

På festivalområdet fortsätter programmet gratis till sent på måndag på ett parttionstals scener. Läs mer från denna länk.

__________________
FOTO HÖGTUPP Årets mästerskapsproffs 2023: Aimo Hentinen från Hollola (vänster), Anita Kaustinen från Halsua, Juhani Lautamaja från Seinäjoki och Patrik Weckman från Espoo. Foto: Susanna Salokannel

Presentation av Kaustinen Folk Music Festival / Mestarit 2023

Fotografier av mästarlagets spelare nedan: Krista Järvelä

Kvinnan ler i närbilden

Anita Kaustinen, harmoni, Halsua

Anita Kaustinen o.s. Tuominiemi föddes i Halsua år 1955. Hon blev känd inom folkmusikområdet särskilt genom den avlidne mästerpianisten och mästarpjäsen Otto Hotakaisen Som sångare i Tertut-gruppen som grundades vid Kaustisen folkmusikfestivalen 1969.

Anita är en självstuderande musiker; hon har fått och får fortfarande uppmärksamhet för sina gitarrspel. Under sin karriär har hon uppträtt aktivt runt om i Finland och i de nordiska länderna, även i Sovjetunionen.

Förutom Otto Hotakainen har Anitales viktigaste musikaliska vänner bland annat varit Risto Hotakainen, pappa Otto Tuominiemi samt den avlidne make eller maka Vesa Kaustinen. Under flera år har Anita Kaustinen gjort samma sak med Alikylän spelmanslag. När det gäller harmoninsspelning säger hon att rytmen har den viktigaste rollen: ”man måste spela precis i rytmen, inte nästan.”

En man tittar in i kameran och ler, med hatt på huvudet

Patrik Weckman, fiol, Espoo

Patrik Weckman från Espoo började spela i tonåren, men började ta musiken på allvar först som vuxen. Han är välkänd inom folkmusikvärlden som en skicklig samspelsperson, spelar fiol som en spelmann och är hjärtat i jamsessionerna, samt naturligtvis som ledare för den välkända espoolska Spelarit bandet.

Förutom som spelare spelade Patrik bland annat i Dromos-bandet, Weckman’s Mysteeriarkisto-bandet samt i flera olika duokompositioner. I spelmanstraditionen intresserar honom mer den äldre traditionen samt de unika stilarna från olika regioner.

Förutom fiolen spelar Patrik Weckman flera olika instrument, varav särskilt den svenska säkkipillen bör nämnas. I folkmusik betonar han särskilt dess betydelse och roll som ett sätt att interagera socialt.

En man tittar in i kameran och ler

Juhani Lautamaja, folksång, Seinäjoki

Juhani Lautamaja är en pionjär inom sydpohjalandsfolkmusik. De första minnena av folkmusik hör till hans farfars generation, men faktiskt har folkmusikens stilistiska drag kommit till honom genom andra musiktyper, särskilt när användningen av den sydpohjalandska tonen som en signaturmusik i olika band och sammanhang blev en fast del av hans liv.

Juhani har bland annat varit dirigent för bandet Bill Hota i 30 år, som har stolt och ambitiöst framfört nyutvecklad musik baserad på den sydliga finska folkmusiktraditionen.

Juhani har arbetat med folkmusik, körmusik och rockmusik i fem decennier, bland annat som tvåsträngad kontrabasist i Alaveden sedan 1993 och Kiharakolmio i folkmusikbandet sedan 1996. Dessutom har han sjungit som tenor i Mieskuoro Jusséer sedan 1995.

Juhani Lautamäki tilldelades Folkmusikförbundets guldmedalj år 2011.

En man tittar in i kameran och ler

Aimo Hentinen, folklig dans, Hollola

Aimo Hentinen, född i Hartola och uppvuxen i Hollola, fick redan som ung kontakt med folklivstänterna genom verksamheten i ungdomsföreningen i Leppäkoski. Han fascinerades av den sociala samhörigheten och uttrycket genom sin egen kropp.

Regissörrollen blev bekant för Aimola när han var 14 år gammal. Karriären tog fart när han efter militärtjänstflyget flyttade till Lahti och Hollola. Aimo har under sin långa karriär särskilt beundrats för sitt arbete med internationellt samarbete: finsk folktans har tagits med ut i världen, men också ett flertal grupper har förts från utlandet till Finland.

Aimon har även gjort insatser inom grundandet av Hollo och Martta-festivalen för folktandemusik, aktiv Cioff-verksamhet samt en lång erfarenhet av publikuppfostran.